Ann Quin - Tre
Översättning: Helena Fagertun
Efterord: Maxim Grigoriev
———
Ett försvinnande till havs inleder Tre. En ung kvinna, S, är borta. Självmord?
Det gnabbande medelåldersparet Ruth och Leonard, som kvinnan tidigare varit inneboende hos, vräker sig över hennes dagbok, över ljudupptagningarna och filmerna hon lämnat efter sig.
De smaklösa måltiderna, den krävande katten. Sommarhuset, orkidéerna. Och så den tomma simbassängen fylld med trasiga statyer där en pantomim sätts upp.
Snart tar besattheten över äktenskapet och fram träder ett uppslukande porträtt av deras triad, präglad av övervakning och voyeurism, allt medan en underström av känslor och sexualitet löper över sidorna.
———
Ann Quin, 1936–1973, växte upp i Brighton med sin ensamstående mor. Hon flyttade tidigt till London men levde ett kringflackande liv som också präglades av återkommande psykiska sammanbrott.
Tre, från 1966, är Quins andra roman efter debuten Berg. Därefter kom hon att publicera två böcker till samt en lång rad noveller.
I augusti 1973 drunknade hon utanför Palace Pier i Brighton.
Översättning: Helena Fagertun
Efterord: Maxim Grigoriev
———
Ett försvinnande till havs inleder Tre. En ung kvinna, S, är borta. Självmord?
Det gnabbande medelåldersparet Ruth och Leonard, som kvinnan tidigare varit inneboende hos, vräker sig över hennes dagbok, över ljudupptagningarna och filmerna hon lämnat efter sig.
De smaklösa måltiderna, den krävande katten. Sommarhuset, orkidéerna. Och så den tomma simbassängen fylld med trasiga statyer där en pantomim sätts upp.
Snart tar besattheten över äktenskapet och fram träder ett uppslukande porträtt av deras triad, präglad av övervakning och voyeurism, allt medan en underström av känslor och sexualitet löper över sidorna.
———
Ann Quin, 1936–1973, växte upp i Brighton med sin ensamstående mor. Hon flyttade tidigt till London men levde ett kringflackande liv som också präglades av återkommande psykiska sammanbrott.
Tre, från 1966, är Quins andra roman efter debuten Berg. Därefter kom hon att publicera två böcker till samt en lång rad noveller.
I augusti 1973 drunknade hon utanför Palace Pier i Brighton.
Översättning: Helena Fagertun
Efterord: Maxim Grigoriev
———
Ett försvinnande till havs inleder Tre. En ung kvinna, S, är borta. Självmord?
Det gnabbande medelåldersparet Ruth och Leonard, som kvinnan tidigare varit inneboende hos, vräker sig över hennes dagbok, över ljudupptagningarna och filmerna hon lämnat efter sig.
De smaklösa måltiderna, den krävande katten. Sommarhuset, orkidéerna. Och så den tomma simbassängen fylld med trasiga statyer där en pantomim sätts upp.
Snart tar besattheten över äktenskapet och fram träder ett uppslukande porträtt av deras triad, präglad av övervakning och voyeurism, allt medan en underström av känslor och sexualitet löper över sidorna.
———
Ann Quin, 1936–1973, växte upp i Brighton med sin ensamstående mor. Hon flyttade tidigt till London men levde ett kringflackande liv som också präglades av återkommande psykiska sammanbrott.
Tre, från 1966, är Quins andra roman efter debuten Berg. Därefter kom hon att publicera två böcker till samt en lång rad noveller.
I augusti 1973 drunknade hon utanför Palace Pier i Brighton.